Efter skolans slut, vilket numera är runt 5-snåret, samlas de föräldrar, barn och ayier som har tid och lust att hänga en stund på lekplatsen alldeles intill. Barnen får springa av sig och tömma den sista energin innan det är dags för hemfärd. Detta har blivit till en trevlig vana, åtminstone så länge barnen håller sams. Tyvärr har den sedan ett par veckor tillbaka duktige Massimo fått ett återfall och hamnade i ett stort antal konflikter nu på eftermiddagen. Då får jag skämmas... Speciellt när han räcker tunga åt de andra vuxna som försöker tillrättavisa honom. Fyy! 
Klasskompisarna Katha och Evy.
Varje morgon möts vi av en digital jätte-termometer innan vi får träda innanför skolans dörrar. Detta är ett krav från en del oroliga föräldrar (och även från regeringen) för att upptäcka febriga smittbärare som annars kan sprida den fruktade svininfluensan bland de små. För ett tag sedan var det en elev i parallellklassen som åkte på en lindrig variant av mul-och klövsjukan. Hela avdelningen fick stängas ner i 2 veckor och uppståndelsen var stor. Killen är nu tillbaka igen och ingen annan har drabbats. 
Evys ayi Rose med Irma och Alfred.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar