Förra fredagen påbörjad Nainai och Yeye sin årliga Kina-vistelse med att komma och bo hos oss ett tag. Nainai tar tålmodigt hand om Isabellas läxläsning på kvällarna och det är en tung post hon åtagit sig. Kinesiskan är krånglig och tidskrävande och efter en hel dags undervisning är det inte alltid så lätt för en 6-åring att koncentrera sig. Som före detta lärarinna har Nainai en hel del knep att ta till (tex mutas Isabella med en liten peng om hon klarar skriva sina tecken, något som fungerar alldeles utmärkt) och jag tror faktiskt att de båda tycker det är rätt roligt. Om inte annat blir börsen bara tjockare och tjockare...
Yeye koncentrerar sig mest på matlagningen och befinner sig i himmelriket när han shoppar loss på matmarknaderna. Vår kokerska flyttade ju härifrån i våras och sedan dess har det inte blivit så värst mycket kinamat lagad i vårt hus. Nu kokar det åter igen soppa på svarta höns på spisen och dimman ligger tät i köket. Kylen är proppfull och barnen göds från morgon till kväll (inte heller Lotta kom undan). På måndag åker jag och Marcel till Tokyo - utan barn, tack vare de tappra barnvakterna. Det ska bli så skönt!