Dessa stackarna hade nog inte det... Två pekingankor dömda till att hamna på nyårsbordet ikväll. De hängde utanför ett hus vi passerade häromdagen när vi var inne i city. Vi har ännu inte kommit loss och ätit pekinganka, men det får bli snart. Dock inte ikväll och inte heller dessa två. Vi har ju våra egna kvartersankor i buren runt hörnet här, om suget plötsligt skulle komma smygandes. Bara det är mörkt när vi hugger dem går det nog bra, så inte vakterna ser oss...
Fruktutbudet är väldigt generöst här i Peking. Gott och billigt! Vi har en liten fruktaffär precis vid oss och dit går vi nästan dagligen. Ett bra tecken är att frukten blir dålig redan efter ett par dagar. Man kan hoppas det är på grund av att odlarna inte använder allt för starka besprutningsmedel. Hmm, det klingar ganska falskt i mina öron... 
Guds gåva till kvinnan var inte mannen - det var utan tvekan pomelon! Detta är min nya passion och jag trycker gladeligen i mig en sådan här fotboll om dagen.(Undrar hur det ska gå när Irma slutar att ta hälften av mitt näringsintag med sitt ammande...) På något vis har dessa läckerheter passerat mig omärkt förbi hemma i Sverige men jag kan varmt rekommendera ett smakprov om det är någon som får syn på dem i fruktdisken! 
Tre nöjda barn i sina julklappströjor! Tack tomten Nordfeldt, de passade perfekt! Julen har varit lugn och skön. Marcel tog ledigt den 24-26, vilket inte var meningen från början. Vi har sovit länge och tagit det lugnt, knäckt en herrans massa nötter och ätit gott. Så som det ska vara på julen...
På juldagen var vi bjudna till en släkting till Marcel. Det blev "10 små rätter" på julbordet, så långt från min jultradition man kan komma! Jag är uppväxt med faster Karins klimpsoppa, killespel och kola. (Grattis i efterskott, Karin!) Här spelade vi istället Massimos nya Spindelmannenmemo, dock utan pengar som insats!
På annandeagen besökte vi Pekings akvarium, Blue Zoo. Våra koreanska vänner hängde också med och det tjoades ordentligt när barnen tömde ut sin överskottsenergi.
Efteråt åt vi god middag och tittade på julpynt. Jag har sagt det förr och säger det igen: asiaterna har ingen smak och kännsla alls...
En del badande har det också blivit i mellandagarna. Eftersom vi inte har badkar i Barsebäck och barnen tvingats bada i en mini-balja tycker de detta är rena storsjön! Igår gick det åt en halv flaska shampo att tvätta Irmas nerbajsade kläder med. Det är sådant de sysselsätter sig med under tiden de badar...
Så kom äntligen julafton. Vi hade varnat för att tomten kanske inte skulle kunna ta sig hela vägen från Sverige för att lämna julklappar till barnen. Istället dök han upp på internet, önskade god jul och talade om att hans kinesiska nissar ställt en paketsäck i trädgården. Glädjen var stor när kassen tömts och allt var uppackat.
Då knackade det plötsligt på dörren. Där stod ingen mindre än den kinesiske tomten. Snacka om att vi blev paffa! Vem hade "beställt" hit honom?! Och med sig hade han en liten inplastad, glittrande snögubbe ala Asien. Festligt! Han hade bråttom att komma vidare och lämnade oss med vår julskinka, must och Kalle-Anka på TV:n. Friden var näst intill total om det inte varit för Massimos nya pilbåge... Fast vi får väl skylla oss själv! 
Ja, nu är det jul igen och barnen vann kampen om granen. Den blev inte bara plastig utan även klädd i rosa och silver. Prinsesstema för hela slanten! Inte luktar den tallbarr precis och jag är livrädd att Irma ska rulla dit och suga på barren. Nu hoppas vi att törnrosa och Askungen joinar oss ikväll, för vem behöver egentligen Tomten?
Vår egen prinsessa blev också pyntad.
På grund av låg utomhustemperatur tillbringade vi hela söndagen inomhus. Vi hade -10 och storm, dvs riktigt inneväder. Planen var att fixa en gran men det fick vi snabbt lägga ner. Får se om det blir någon i år överhuvudtaget. Det finns nämligen inga riktiga här utan bara i plast. Då tycker jag man lika bra kan vara utan...
Här är han! Irmas tilltänkte heter Alfred, kommer från Korea och är bara 2 dagar yngre än hon. Tycke uppstod från första stund och sen hängde de ihop hela luciakvällen. Irma svansade ivrigt runt honom i sin gåstol där han nöjd låg på golvet. Alfred ligger på samma viktkurva som våran klump men har inte längden inne än. En riktig liten mini-Buddah är han! 
Alfred hade sina syskon Alex och Alisia med sig. De är samma åldrar som Isabella och Massimo och alla fyra lekte fint under kvällen. Svärden var gömda och det var inget barn som tjatade om att gå hem efter 5 minuter... Familjen bor inte alls långt från oss och barnen går på samma dagis. Vi bjöd hit dem och tänkte passa på att testa vår nya eldgryta. Den startade tyvärr inte utan Marcel fick ge sig ut och köpa en ny. Under tiden åt ungarna sig mätta på efterrätten och fick så klart inte ner en matbit sen. Men vi fick, och det var jättegott!
Helgen bjöd på ett strålande vinterväder så vi bestämde oss för att åka in till city. Det visade sig vara is på sjöarna och givetvis var vi tvugna att prova om den höll oss också. Och inte var vi ensamma...
Här glider en usel skridskoåkare fram i den tajtaste av dräkter. Uppklädd som värsta längdskridskoproffset. Dessutom hade han en fotograf med sig för att dokumentera sina framsteg. Att de inte tycker det är pinsamt!? Som alltid är det halva nöjet att se pekingborna släppa loss i parkerna och på andra offentliga platser. 
Nu tjatas det om skridskor i julklapp här hemma. Massimo joinade en hockey-grupp som åkte slalom mellan utsatta koner på isen. Det gick så där bra utan skridskor och jag befarar det skulle gå ännu sämre med...
Det blev lussebak och därmed bakningspremiär hos oss idag! Jag lyckades till slut få tag på både torrjäst och saffran, om än i liten mängd. Det piffiga var att vi hade både gula, gröna och svarta russin i. Fräsigt till i början, men då vi tog ut plåten var alla lika svarta... Det var första gången vi använde ugnen här och istället för härlig bulldoft spred sig ångerna av rengörningsmedel och andra kemiska föreningar i köket. 
Vi bjöd en annan svensk familj på lucia-fika med glögg och pepparkakor i eftermiddags. Lagom lyckat då det första Massimo gjorde var att skrämma deras son med svärdet och efter det ville lille Dennis bara gå hem. Så till sist gjorde de det...
I dag är barnen hemma från dagis. Hostiga och slemmiga är de allihop, riktigt vinterförkylda. Just nu kör de runt som dårar med Irma i hennes nya gåstol. Energin verkar det inget fel på så det blir nog dagis igen imorgon. 
Jämfört med denna klump (inte Massimo då!) är TV-bänken mesig i färgen. Och relativt liten! Gubbarna fick lyfta skåpet över häcken och in genom trädgårdsdörren eftersom den inte gick in den vanliga vägen. Vi, eller rättare sagt Isabella, har sedan vi kom hit helt gått loss på filmen "Mamma Mia" som hon ser om och om igen på dvd. I den är allt väldigt färgstarkt och kanske har den omedvetet hjärntvättat oss alla? Barnen valde en brunröd bokhylla och ett klarblått skrivbord till sitt rum, inte heller de särskilt diskreta. Men man blir iallafall glad när man kommer hem om dagarna!
Min mailadress strular och meddelandena verkar inte komma fram. Provar därför en annan: johammerwong@gmail.com
Förhoppningsvis fungerar vår telefon snart och vi kan ringa billigt till Sverige.
Nej, detta är inte små söta bebikläder. Detta är den ena outfitten efter den andra till människans bästa vän: hunden! Det bor ganska mycket hundar i vårt område och nästan alla bär kläder. Ser hur löjligt ut som helst när djuren med ägare kommer spatserande, oftast i grupp, klädda i de värsta mode-dräkter. Det är leopardmönstrat eller ibland en lite sportigare look som verkar hetast just nu. Nästan varje dag ser man att de har små "träffar" på innergårdarna. Undrar om de pratar om typ samma saker som småbarnsmammor: mat, bajs, sömnproblem och sjukdomar....
I söndags hade Marcel funderat klart och vi kunde åka och köpa de möbler vi sett ut förra veckan. Det kommer att bli färggrant i vårt hem snart! Rejält förkylda åkte vi ut för att handla. Blev en snabb tur. Affären där vi hittat det mesta av det vi ville ha höll på att slå igen så vi anlände i grevens tid.
Bilbarnstolar används inte här till Irmas förtjusning. Hon har alltid gnällt så fort hon blivit fastspänd i sin stol hemma.
Nu har den kommit! Kaffebryggaren har äntligen gjort entré och det var inte en dag för tidigt. Vi har precis avnjutit vars en latte, kollat julkalendern och packat upp grejer. Skönt att slippa springa ner till närmsta kaffestället då det just nu är -8 grader...
"På våran gata i stan" ...där laddas det för julen minsann! Detta är inte klokt, men 4-5 kineser har under TRE heldagar jobbat med att klä en tall. Jag passerar minst fyra gånger om dagen och har kunnat följa processen Gud vilket ståhej! Det har varit måttband, stegar, experter, designers och elektriker om vartannat. Alla har fått tycka till, t.o.m. vakterna i båset strax intill. Nu står den iallafall där, så grann, så grann. Jag har inte sett den lysa än, men kanske sparar de det bästa till julafton? 
Säga vad man vill om köpetårta, men jag har smakat godare... Fast den var fin! Yue Ping lagade lååååånga spagetti i symboliskt syfte. Allt för att Isabella ska bli stor och stark!
På dagis blev det också firande. Irma och jag fick komma på besök 10.30-11.00. Prick! Jag fick först "observera" barnen genom att sitta på en stol och vara knäpp tyst. Barnen skulle då arbete med sina olika projekt och jag skulle skriftligen rapportera mina iakttagelser. Isabella och Massimo var så klart uppspelta för att vi var där och så värst mycket arbetande blev det inte. Men sen sjöng vi för Isabella och det blev muffins och present. Gåvan är dock inte till födelsedagsbarnet utan det går istället till så att man får ge något till skolan. Vi hade med en sagobok av H.C.Andersen, på engelska. Så nära svensk barnlitteratur man kan komma!
Vi bor fortfarande i ett "hotell". Efter att vi varit på besök hos två andra familjer som bor i vårt område blev detta väldigt påtagligt. Det känns som om det är dags att göra något åt det, så därför gav vi oss ut för att skaffa lite nya möbler i söndags. Vi åkte till ett ställe där det kryllar av möbelsnickerier i kinesisk stil. Jag blev eld och lågor! Där fanns massa fina hyllor,stolar, opiumbäddar mm, och billigt är det. Min sansade make (det känns fortfarande lustigt att jag är en fru!) bromsade upp mig. Blev inget handlat utan vi ska tillbaka i helgen för att göra våra inköp. Kanske hinner hotellet förvandlas till ett riktigt hem innan jul! 
Vi har en liten hushållerska hos oss som heter Yue Ping (eller Jö Ping som det uttalas). Hon kommer på sin moppe 3 dagar i veckan för att laga god, kinesisk husmanskost till oss. Det känns verkligen lyxigt! Hon har ganska fria händer att göra vad hon vill, bara inte det blir Peking-åsna. Det gillade ingen av oss! Egentligen har jag ingen aning om vad det är hon tillagar, men det smakar gott och vi har inte blivit sjuka än. Kanske hackas det ner en och annan hund i grytorna när vi tittar bort...
Irma växer så att det knakar. Jag har fått klippa av fötterna på hennes pyjamas så att den ska passa ett tag till. Kanske kommer de grejerna vi skickade med flyg i slutet av veckan, men jag har för mig att just Irmas saker låg i båt-containern och den lär inte dyka upp förrän till nyår...
Marcels kollega Linda har varit i Peking ett par dagar. Vi var ute och åt två kvällar i rad och på lördagen blev det "eldgryta". En del har nog ätit det hemma hos oss i Barsebäck och vet att man stoppar kött och grönsaker i en kokande gryta med vatten. Isabella och Massimo var på sina livligaste, stimmigaste och störigaste hummör och sprang runt och levde hola-ballo på restaurangen. Rätt som det var såg vi att Massimo hade munnen fullt av något som han spottade ut på bordet. Det var en klump rå köttmassa som han i all sin iver plockat från bordet innan den var tillagad i grytan. Örk blörk! Vår lille snusk-son får i sig ett och annat och hans bakterieflora invändigt går nog inte av för hackor! 
Här provas det krämer! Isabellas händer sprack plötsligt av någon konstig anledning. Kanske var det hennes nya vantar som var indränkta i något giftigt medel, eller alla besprutade tommater hon käkar, eller kanske den megaparfymerade handkrämen de envisas med att smörja in dagisbarnens små händer med efter toalettbesöken?! Vi kollade med de kinesiska naturläkemedelsexperterna och efter bara ett dygns krämande ser det bättre ut.
Så här trött blir man av våra söndagsutflykter! Som ni ser är det jag som får lotsa oss genom Peking på bussar och i tunnelbanor.
Till Sommarpalatset gick helgens utflykt. Ett nätt litet sommarhus med paviljonger och små trädgårdsrum skulle man väl kunna tänka sig... Kanske att detta enorma bygge hade varit lite att ta i , men ack så vackert! Vindlande gångar upp och ner över kullarna, murar och fantastiska byggnader i granna färger. Här behöver man ha flera dagar på sig för att upptäcka allt. Palatsen ligger runt en stor sjö och vi var bara vid den ena sidan. 
Ser ni tre små gubbar högst upp i bilden? Trapporna var många och branta. Spännande för barnen att klättra runt på alla stenar och krypa i trånga gångar. Det jobbiga är bara att det är så snuskigt överallt. Man får hela tiden passa sig så att man inte trampar i urin (ja, de inhemska barnen har hål i brallorna och kissar rätt ut när det trycker på) eller sätter sig i en spottloska. Ändå är jag förvånad över hur rent och skräpfritt här är. Det är bara så svårt att ha koll på vart Massimo sätter sina händer och fötter. Går åt en del våtservetter...
Irma bara hänger med. Hon har dock varit lite grinig på sista tiden och igår upptäckte hennes observanta far varför. Hon har fått två stora tänder i underkäken! Att jag missat det! Men får hon bara hänga i bärselen och se vad som försegår är hon för det mesta nöjd. (Stort tack till familjen Ringdahl som lånar ut sin till oss!)
Kinesernas svar på renen Rudolf med röda mulen.
Hungrig blir man av allt promenerande. I Kina behöver man aldrig vara rädd för att bli utan mat. Det säljs käk i vart enda gathörn och gott är det också. Här gör tanten speciella pannkakor (som jag inte kan stava till...). Supergott!
Nu har jag och Irma debuterat när det gäller att ta oss fram med stadsbussarna. Vi var på marknad igår och jag börjar förstå vad Peking har att erbjuda i shoppingväg. Inte illa! Pruta måste man förstås och kopior på kända märken finns det gott om. Vi har haft väldigt kallt här den sista veckan och barnen har klagat på att de frusit om mornarna. Jag har väntat på våra vinterkläders ankomst hela veckan men fick nu ge mig. (Ja, jag känner mig som en snålkärring!) Kontainern med alla våra saker har fastnat någonstans. Blev dunjackor,halsdukar och vantar. Givetvis var det hur varmt som helst idag, men vintern är på väg och det kan tydligen bli rätt kyligt här
I Kina finns inte bara lekplatser för pensionärer. På vägen till dagis går vi förbi tre stycken.
Irma har sitt eget gym i hemmet. (Ja, det är en tvättställning!) Äntligen börjar förkylningarna släppa som vi drog med oss hit från Sverige. Det har varit segt och resulterat i att Irma sträckammar konstant nu. Förstår inte riktigt varför, det går inte precis någon nöd på henne och hon är rundare än någonsin. Kanske är det dags att intruducera riktig mat. Känns som ett hinder då utbudet inte är något att hurra för här. Välling tror jag vi skippar...
