De små grå blir allt fler...

Så var det dags igen! Ett år äldre, ett par nya grå hårstrån rikare och med allt djupare rynkor runt ögonen har jag nu överskridit den magiska gränsen då jag faktiskt är närmre 40 än 30. Om det känns någon skillnad? Nej, inte alls! Fick sång på sängen, en eftermiddag på stan med familjen och en barnvakt levererad på kvällen. Gick på japansk restaurang och åt en superb middag tillsammans med några kompisar och hade det inte varit för Irmas ihållande vansinnesutbrott på natten hade födelsedagen varit fulländad. Hon ger sig inte, den lilla skiten! Vi har ofta helt galna nätter med fixande och trixande, tjut och skrik och en evinnerligt rännande mellan sovrummen. Så förutom de grå hårstråna och rynkorna pryds mitt ansikte numera av allt mörkare ringar under ögonen. Suck, är det det som kallas att åldras med värdighet?

Fredagseftermiddagen tillbringade vi på sjukhuset på grund av ett krossat lillfinger som klämts fast i ytterdörren. Efter mycket tårar och blod åkte vi in för att få det kollat och tur var väl det för en benflisa hade gått av och såret behövdes sys. Isabella skrek nästan mer än Massimo och tyckte det var såå obehagligt med alla sprutor och nålar. Jag imponerades av sjukhuspersonalens proffsiga bemötande och snabba omhändertagande. Verkligen smidigt, utan väntetider och förseningar. Känns bra att ha ett sådant sjukhus inom räckhåll!

Kå El

Innan vi återvände till Peking hade vi nästan 12 timmars väntetid i Kuala Lumpur. Eftersom varken jag eller Marcel sett staden tidigare så tog vi tåget in till city för att se lite mer än de gigantiska palmoljeplantagen som omger flygplatsen. Vi hade blivit tipsade om att åka till Traders hotel mitt i stan för att från deras sky-bar på 25e våningen beundra utsikten och ta en drink. Fräckt! Vi fick en fin överblick av centrum med alla byggnader och parker. Baren var dock inget barnvänligt ställe med sina öppna fönster och tjusiga pool mitt i rummet (vem det nu var tänkt skulle bada där?). Vi tömde därför snabbt våra glas och drog vidare till den myllrande och livliga matgatan istället.

Vi knökade oss fram genom folkmassorna och åt en massa gott på ett litet gatukök längs med matgatan. Stinkfrukten durian verkade poppis och såldes överallt i små stånd. Dock inget för Massimo, som surade under middagen eftersom INGEN någonsin lyssnade på honom. Suck.

Nattflyg tillbaka till Peking igen och nu sitter vi här i en iskall lägenhet. Något har tydligen hänt med värmen medan vi varit borta och temperaturen visar just nu ynka 16 grader. Hu! "Ingenjörerna" springer fram och tillbaka som skållade råttor och försöker åtgärda felet men än har inget under skett. Irma sover. Hon är fortfarande inställd på "semester-tid" och var omöjlig att få i säng igår. Kommer bli en grinig dag idag...

Singapore

Tre dagar i storstan efter slappandet på Langkawi satt som handen i handsken!! Vi hälsade på hos Thomas och Natasha som flyttat till större lägenhet sedan sist vi hälsade på. Även poolen var större och den gick utmärkt att simma i trots en något lägre vattentemperatur än vad vi vant oss vid i Malaysia. Fantastisk mat (på favoritrestaurangen Indo Chine) och sedan en båttur på floden gjorde sista semesterdagen till en toppkväll. Nya lägenheten var finfin, men som vanligt tog det bara 5 minuter innan barnen vänt upp och ner på inredningen och strött sina prylar precis över allt. Värst var det när Irmas dåligt påsatta blöja läckte på de gräddvita sidenkuddarna i soffan... Tror inte vi lyckades övertyga varken Thomas eller Natasha om hur fantastiskt det är med barn och att de inte alls förändrar tillvaron... Våra barn var däremot helt sålda! Massimo blev erbjuden glass till frukost, Isabella fick nya klänningar, håret tjusigt uppsatt och naglarna målade och Irma gick med snask i munnen mest hela tiden. Verkligen semesterlyx!

Simkunniga!

Bara en dag kvar här på ön och ÄNTLIGEN kan båda barnen simma! Efter ihärdigt badande hoppar de nu i på den djupa sidan av poolen - utan varken puffar eller badringar. Massimo måste dock ha sina gigantiska glasögon (som nästan täcker hela ansiktet och dessutom är så igenimmade att han knappast kan se något) för att känna sig säker. De första tre dagarna fick vi inte upp något av barnen ur vattnet utan att bokstavligen lyfta dem med våld ur basängen. Inte förrän Isabella upptäckte Disney-kanalen på tvn har det funkat något så när att få in dem i svalkan för en liten stunds vila.

Tyvärr har risken för att stöta på farliga maneter längs med Langkawis kust varit ganska stor den sista tiden. Vi läste om ett par dödsfall strax innan vi åkte och förbjöd därför barnen att bada i havet om inte vi var med. Detta skrämde upp dem så mycket att det sedan nästan varit omöjligt att få ner dem till stranden. För att inte tala om alla krabbor som gömmer sig i sanden... Har våra stadsungar vistats för länge bland asfalt och betong? Har de redan glömt bort vart de kommer ifrån? Hu, hemska tanke...

Vårt lilla hus med "garden view" (inte mycket till utsikt, men helt ok). Mysigt och barnvänligt hotell, Frangipanni, som kan rekommenderas. Nära till byn med shopping och massa restauranger och vi har ätit GOTT hela veckan - fisk och skaldjur som vi saknar i Peking. I morgon åker vi vidare till Singapore för att hälsa på Thomas och Nattasha ett par dagar. Och för att testa om det går att simma även i deras pool!

Båttur bland öarna

I morse var vi uppe tidigt för att komma iväg på en båttur bland några av Langkawis 99 öar. Tillsammans med de två andra svenska familjerna hyrde vi en båt för 14 pers och lämnade stranden redan vid kl 9. Efter att ha pendlat mellan hotellets pool, bubbel-bassäng, saltvattensbad, solstolar, glassbar och plaskdamm i flera dagar nu var det skönt att komma iväg och titta på något annat. Vi började med att åka till en ö full av apor. Eftersom "apa" är ett av de få ord Irma kan säga tyckte hon de närgångna djuren var väldigt spännande. På ön fanns också en lagun där vi tog ett svalkande dopp i det friska sötvattnet.

Vi ködde vidare längs mangroveträsk, klippor och grönskande öar och stannade till i en bukt där det fanns gott om örnar. Föraren matade dem med fisk så att de kom riktigt nära vår båt för att hugga sitt byte. Fint! Efter ännu mera sol och bad ligger vi nu utslagna på hotellet uder vår stora takfläkt (som både Marcel och jag fastnat i ett par gånger...Aj!) och kollar os på tv. Havsluften tog rejält på krafterna och nu kan vi behöva en ordentlig vila...

Happy Vallentine!

...önskar vi alla andra förälskade människor! Det får väl bli ännu en paraplydrink vid stranden i kväll...

Rosa familjen

Äntligen! Vi är nu på Langkawi, en ö utanför Malaysias västkust, för 10 dagars familjeliv i lugnt tempo. Barnen är tokiga i poolen och stranden och efter en heldag i vattnet skiftar nu samtliga familjemedlemmars hudfärger i lätt rosa. På hotellet bor två svenska familjer från Peking med barn som fungerar utmärkt som lekkamrater till Isabella och Massimo. Kompisarna är 4 killar och 1 tjej och plötsligt har det blivit väldigt viktigt för Isabella hur håret ska sättas upp och vilka kläder som matchar bäst...

Smidig resa!

Marcel och Georgias födelsedagskalas

Eftersom Marcel ÄLSKAR att fira sin födelsedag, helst ska det vara med pompa och ståt, var tanken på att dela den med Georgia både främmande och skrämmande. Att hon dessutom är 35 år yngre och precis som han gillar att stå i centrum var konkurrensen oundviklig. Det tjafsades och gnabbades om allt! Vem skulle få största tårtbiten, fräckaste partyhatten och få sitta på bordsändan? Tja, starkast vinner ju, så det var inget snack om saken... Efter ett par öl lugnade han till sist ner sig och vi kunde baka pizzor och fira söndag i lugn och ro. Kampen om tårtbitarna löstes smidigt genom att smyga ner en 3a och en 8a i en av kakorna. Så var det inget att diskutera. Men han ser rätt nöjd ut, kanske fick han just den färg på garneringskaramellerna han ville ha?

Glitterregn i nyårstider. Det var svårt att hitta en bomb som inte behövde eld för att explodera. Peking har börjat ladda så smått inför fyrverkeri-helgen och det smäller en del redan. Tack och lov kommer vi inte vara här under själva nyåret och har vi tur står vår lägenhet kvar oskadd när vi kommer hem igen.

Tigerns år 2010

Oxen ska ut, tigern ska in. Nu är det dags att fira det kinesiska nyåret igen och jag undrar för mig själv vart det gamla tog vägen? Känns inte alls länge sedan vi klädde oss i rött och hängde kossor i fönsterna. Nu klistrar vi istället upp tigrar och väntar på året då allt kan hända. Tigern är lugn och klok, men har temperament och kan vända upp och ner på tillvaron i ett huj. Så var beredda, "the wind of change" kan dra in vilken sekund som helst...

Inredningsdesignern går loss...

Far är rar och mor är stor

Isabella har nu kommit så långt att hon fått sin första läsläxa med sig hem från skolan. Meningar som "Mor ror kor" och "Far är rar", som jag så väl minns från min första läsebok, känns väldigt långt ifrån det hon nu lär sig. Mor är utbytt mot "Mag" och far mot "Mac" och tillsammans har de en "dog" som hittar på bus. Hm, det känns lite skumt... Tack och lov har hon inte kommit hem med någon läsläxa på kinesiska än men det är väl bara en tidsfråga. I så fall blir det den rara fadern som får ta den biten!