"Agenten" mötte upp och satte oss i väntrummet. Högljudda, karriärslystna och uppdressade kinesiska barn passerade förbi i långa banor, alla följda av sina stolta mödrar. Isabella var vid gott mod men när det äntligen blev hennes tur att gå in så blev hon såå förlägen. Hon placerades i strålkastarljuset, stel som en pinne. Hon skulle lukta på en bukett blommor och belåtet skina upp och le mot kameramännen men det var det blygaste leendet jag någonsin sett. Massimo, däremot, var beredd att kasta sig ut på scenen för att bli plåtad. Tyvärr kunde vi inte övertyga agenten att han också var 8 år, men vi fick gärna skicka in en bild!
Det blir nog inte mer modellande för vår lilla prinsessa. Hon får helt enkelt satsa på en annan karriär. Vetenskapskvinna, kanske?
3 kommentarer:
Vetenskapskvinna!!! Jaaaa!!!! De behövs det fler av! Speciellt snygga vetenskapskvinnor! Jag tycker att det är en bra egenskap att vid 5 års ålder bli lite förlägen när man hamnar i strålkastarljuset. Hon passar helt enkelt inte i stora, skrikiga Kina (eller hur var det du skrev?).
Isabella har redan en utmärkt förebild, både snygg och smart, om hon nu väljen den linjen. Så nu undrar jag bara: vill bli mentor?!
Ha, ha, det var ju snällt sagt! Självklart ställer jag upp. Jag kan lära henne att undvika misstag, har gjort dem alla! ;))
Skicka en kommentar