Drömmen om en cykel har äntligen gått i uppfyllelse. Att kunna transportera sig i lite snabbare tempo utan att behöva ta buss eller taxi har länge stått högt på önskelistan. I går tog vi oss därför ut till ett ställe där de sålde både gamla och nya tvåhjulingar, reservdelar, skrot och alla andra tillbehör man kan tänka sig.
Givetvis är de kinesiska cyklarna små. De fick förlänga både sadel och styre med en halvmeter för att de skulle passa jätte-Johanna. Marcel? Nej, för honom ser cykelmarknaden mörk ut... Hans knän krockade med styret när han testade trampa ner för gatan. Får bli en sidovagn till honom och barnen istället, en som kan kopplas på när vi ska ut och turista.Vi provade nyköpet på eftermiddagen genom att cykla de dryga 500 meterna till "Muslimen" för att äta lunch. Det är vårt favoritlunchstället nummer 1 där de serverar superb pasta på västkinesiskt vis. Massimo och Isabella skiftades om att sitta i barnsitsen och det blev många tårar och bråk om vems tur det var att få åka. Irma tittade på och sa ingenting. Jag fasar för hennes reaktion då hon ska få en hjälm på huvudet och bli fastspänd på pakethållaren. Det är trots allt hon och jag som ska cykla runt tillsammans i grannskapet framöver. Blir en spännande premiärtur i eftermiddag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar