Kenting

Från Taipei längst upp i norra Taiwan tog vi snabbtåget genom landet söderut. I 300 km/h susade vi fram genom det frodiga landskapet för att 1,5 timme senare byta till buss som tog oss den sista biten till Kenting på sydspetsen. Jag har aldrig sett så mycket lökodlingar i hela mitt liv och Taiwan måste försörja hela Asien, minst, med både gul och röd lök.

Kenting ligger vid kusten i en nationalpark och det fanns gott om platser där man kunde ströva runt i naturen. Vi lockades desto mer av hotellets barnvänliga pooler och fina strand och spenderade dagarna i vattnet och i solstolarna istället. Mycket uppskattat av samtliga familjemedlemmar (som åter igen var kärftfärgade redan vid lunchtid den första dagen, trots solskyddsfaktor 30)! Hotellet låg nära byn som levde upp på kvällen med matstånd, liveband, surfbutiker och små affärer fulla med kraffs.

Som sagt, det blev en herrans massa häng vid poolen och jag hann helt otippat läsa ut pocket-boken jag tagit med redan på tredje dagen. Kanske var det för att mina LÄSGLASÖGON var så fantastiska (inhandlade i Taipei eftersom mina sprillans nya Kinaglasögon försvann i flytten till Japan och jag inte kunnat läsa sedan dess) eller helt enkelt för att barnen börjar bli stora och mycket mer självgående. Begreppet "solsemester" fick plötsligt en helt ny dimension och nästa gång packar jag ner minst en bok till i resväskan.