Simkunniga!

Bara en dag kvar här på ön och ÄNTLIGEN kan båda barnen simma! Efter ihärdigt badande hoppar de nu i på den djupa sidan av poolen - utan varken puffar eller badringar. Massimo måste dock ha sina gigantiska glasögon (som nästan täcker hela ansiktet och dessutom är så igenimmade att han knappast kan se något) för att känna sig säker. De första tre dagarna fick vi inte upp något av barnen ur vattnet utan att bokstavligen lyfta dem med våld ur basängen. Inte förrän Isabella upptäckte Disney-kanalen på tvn har det funkat något så när att få in dem i svalkan för en liten stunds vila.

Tyvärr har risken för att stöta på farliga maneter längs med Langkawis kust varit ganska stor den sista tiden. Vi läste om ett par dödsfall strax innan vi åkte och förbjöd därför barnen att bada i havet om inte vi var med. Detta skrämde upp dem så mycket att det sedan nästan varit omöjligt att få ner dem till stranden. För att inte tala om alla krabbor som gömmer sig i sanden... Har våra stadsungar vistats för länge bland asfalt och betong? Har de redan glömt bort vart de kommer ifrån? Hu, hemska tanke...

Vårt lilla hus med "garden view" (inte mycket till utsikt, men helt ok). Mysigt och barnvänligt hotell, Frangipanni, som kan rekommenderas. Nära till byn med shopping och massa restauranger och vi har ätit GOTT hela veckan - fisk och skaldjur som vi saknar i Peking. I morgon åker vi vidare till Singapore för att hälsa på Thomas och Nattasha ett par dagar. Och för att testa om det går att simma även i deras pool!